Vecka 39
Veckorna går, och Corona består.
Vi håller oss fortfarande i karantän. Det är jobbigt, verkligt jobbigt.
Vi har inget stort umgänge som vi blivit utan, det är mer det här att kunna gå som man vill när orken finns.
Vi känner oss avskurna, men vem vet kanske är det lika bra. Nu låter jag deppig märker jag själv.
Läste en krönika av Jonatan Unge, han skriver något om att med tiden blir man tröttare, skavankerna blir fler och fler, livet blir långtråkigt, just när jag läser där så tänker jag han förstår och ser med någon ömhet på de äldre-äldre, han ställer nog upp och försöker nog göra vägen lättare för någon.
Där fick jag tji.
Han skriver att ålderdomen gör en hiskeligt ful, han till och med skriver att det är faktiskt helt sjukt hur ful man blir.
Sen känner han tydligen oro över sig själv att han ska bli som alla vi äldre ett skrynkligt och fläckigt monster.
När jag läste de orden, blev han för mig en liten skit, en riktigt liten skit.
Vi två får våra dagar att gå, men ibland drar tankarna åt fel håll.
Det är när jag önskar att jag satt i fängelse, fick maten serverad. Fick en vaktare som tittade in mot mig, och kanske växlade några ord.
Godmorgon - godnatt.
Nu är det TVn som står på rätt så mycket som sällskap.
Mathem ställer maten utanför. Christel som bor långt ifrån oss ringer många gånger i veckan.
Jag virkar det blev en karantän docka för september också.
De här är mina virkade Corona/Karantän dockor från mars till september månad.
Virkar bara smått nu, har fått rejält ont i min vänstra hand så jag måste ha stöd, men känner att jag håller igång fingrarna, sen är det ju så skönt att sätta sig med garn och virknål. Tyvärr så kan jag inte sticka längre, och det är en stor förlust.
Vi har två snälla kvinnor som hjälper oss med att få hem lite mat mellan det vi handlar hos Mathem.
Den ena kvinnan har gett oss både hemlagad mat och hembakat.
Tänkte att jag skulle återgälda något med lite virkat till hennes minsta dotter.
Har börjat med kakor, något som jag inte haft dragning åt. Har hittat gratis mönster på nätet som jag använder mig av.
Ballerina kex hittade jag hos Järbo
När jag sitter framför TVn och virkar och el belysning är på, då ser jag inte alltid så klart på vad jag gör, här har jag räknat fel på ett par maskor och genast blev en ballerina större.
Hos Garnsligt hittade jag Macarons
roligt att virka i fina färger.
såg jag beskrivning på
donuts/munkar
Sen kom misslyckandet - Fin rosa färg, lite "glasyr", ser då att kanten mellan de två färgerna virkar man i bara ena luftmaskbågen.
Det rosa garnet var tunt, så stora hål syntes,
vadden skulle också synas väl.
Jag virkar i 4 trådigt, här har jag använt blandade garner.
Vad gör man, repar upp är för plockigt så en idé jag syr en kedjestygn,
blev inte bra.
En hög hopsnörd munk
Några praliner blev det också, hittade mönster på Google Drive, vem som är "mamma" till det mönstret, står inte. Det är små och väldigt lätta att virka.
Bakverk som är lätta och som jag inte behövde mönster till är Dammsugare
Nu har jag fått ihop några "bakverk"
så snart kan jag ge dem till den lilla flickan.
Vecka 40
Natten har bjudit på regn, termometern utanför dörren visar på 14°, grannens katt ligger utanför på "sin" plats hos oss mellan ett par tujor.
När de går till jobbet så släpps han ut, sen oavsett väder så får han hitta på sin dag.
Han tar tillfällen i akt och kommer in om vi öppnar. Katter är kloka djur, han har räknat ut att vi är saktfärdiga, att vi alltid är hemma, att vi är lugna människor, så går det så går det kanske han tänker när han tar sig in.
Inte kul alls, vi är rädda att ramla, snubbla om en katt kommer i vägen.
Igår var grannsämjan inte på topp vill jag nog säga.
Den vuxna katten har nu fått en unge i släptåg, det har skaffats en kattunge i samma familj.
Vi har haft katter själva, vi har haft tre katter vi tagit hand om, katter utan ägare.
Nu blir det förr igen, minnen. Lever mycket på minnen nu.
ASTER
Aster låg tryckt intill vår dörr en blåsig, kall oktober morgon. G skulle göra sig ordning för att åka till jobbet, han öppnade för att kolla vädret, och där låg hon, eländig, tunn ett halsband som satt åt så hon måste ha haft svårt med att svälja.
Hon tog sig in, och kröp ihop på golvet vid mina fötter. G klippte av henne halsbandet och det var nog en befrielse för henne.
Han gick till jobbet, katten och jag blev ensamma, och jag måste försöka se till vad som kunde göras för henne, när det gällde mat mm.
Då föder hon ungar.
Stackars arma katt.
Vi som inte tänkt tanke att ha katt, vi som haft hundar och sa att nu skulle vi inte binda upp oss med djur.
En mager eländig katt som troligen farit illa, föder ungar en tidig morgon i oktober på rumsgolvet hos oss. Jag blev helt överrumplad, vad gör man, hur gör man osv.
Sen blev vi med katt, vi döpte henne till Aster, efter den tåliga blomman
oktoberastern.
Hon kunde gå ut vilket hon gjorde, men hon föredrog att vara inne,
men kollade ändå vad som hände på utsidan
Så vacker var hon, vår Aster
 |
| Ute snö och ruggigt, inne varmt och skönt |
|
 |
| Öppna fönster är också bra | | | | |
|
 |
| Aster pryder sin plats i fönstret |
|
|
|
 |
| Här är lilla Aster, men också handarbeten av mig, virkade och ett sytt. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
 |
Aster spred harmoni, rena hälsan för oss
|
När hon efter många år lämnade oss för att finna ro i ande världen, blev det tomt och ensamt, hon lämnade fina minnen efter sig.
|
Då blev vi med katt igen, vinter och snö, en katt tog sig fram på 3 ben, det fjärde upplyft.
Vi brydde oss, vi sökte en ägare. När ett par veckor gått och vädret var bitande kallt, så fick han komma in.
Barnen i området kallade honom för
Nisse,
Nisse flyttade in gjorde sig hemmastadd.
 |
Skadad tass
|
 |
Nisse -Djursjukhuset
|
 |
Konvalescent
|
 |
Nisse kollar "Ljusår" på TV
|
I Nisses släptåg kom Molly. Hon var orolig, väldigt rörlig, ville vara med, ville vara till behag -kanske.
Hon blev tillsammans med oss länge, en under bar katt. Saknad.
