Andras arbeten.
Vi hade tidigare takrenovering, och ett fönster i badrummet byttes ut.
Trodde faktiskt att de som jobbade med det hade satt fönstret åt fel håll. Handtaget för att öppna satt så högt till att det var omöjligt komma åt det. Jo, använde vi stege skulle det gå, men med fallolyckor i minnet så var det inte att tänka för oss.
Företaget som bostadsrättsföreningen anlitade
hade många män från andra länder, bl a Polen.
En man, Mariusz, hade hand om byte av fönster hos oss.
Han var försynt när han kom in i vårt hem. Vi sa Hej sen kunde vi inte förmedla oss mycket mer med varann.
Nog kunde företaget se till att någon följde med och översatte, eller skaffat ett lexikon till honom som han och jag kunde slå upp ord i.
Jag stod vid Mauriusz sida i badrummet och försökte förklara genom gester att vi kunde inte nå handtaget. Jag visade honom att fönstret borde vridas, vilket fick honom att skratta, det förstod han.
Han visade hur man gjorde, ingen konst han nådde upp. Han var en välväxt man, jag är lång men han var huvudet längre än mig.
Visste min hopplöshet att inte göra mig förstådd, och förstod även hans.
En duktig hantverkare och inte kunna göra sig förstådd.
Efter många mail till föreningens ansvariga så fick jag reda på att det fanns en betjäningsstång att köpa. Den fick vi själva införskaffa. Tidigare fönster hade gått att öppna, men det här är för högt upp. Vi tyckte faktiskt att det borde ingått, men det är en annan historia.
Vi ställde in oss på att köpa en stång, fast det är jobbigt komma till Postnords ombud, och det vi såg var att dit skulle stången komma om vi beställde.
Så var de klara med taket, allt iordningställdes, och bilarna stod utanför med arbetare som nu gjort en hel sommar med jobb hos oss. Då ringer det på dörren, och utanför står Mariusz med en stång han gjort själv, ser ut som en stång man har när man målar, en krok som han har satt fast med gul tejp.
Han räcker fram den och pekar mot taket. Ger mig en kram och säger Hej.
Nu är Maurisz stång i badrummet.
Jag känner en glädje inom mig när jag ser den, över hans omtanke. Stången står där i hörnet av badrummet med sin gula tejp över kroken, och den strålar av värme från en snäll medmänniska.
Han kan inte ana hur många gånger jag sänt varma tankar till honom, när jag ser stången.
Några grannar som åkt till olika ställen har frågat behöver du något därifrån, jag skulle kunna köpa en stång.
Maurisz stång utstrålar så mycket omtanke, så den lyser riktigt i badrummet, och ger mig värme.
