Karantän - vecka 12

Vi har satt oss i frivillig karantän.

Gösta är född 1929 och jag 1933, då har man kommit upp i åren, och har s k underliggande sjukdomar.

Kostar också sjukvården stora resurser att hjälpa oss alla  om vi drabbas av corona viruset. Vi äldre är "skörare" och fodrar mer vård och omsorg. Vi kostar mer.

Några anser att vi bör dö, vi är i vägen, på många sätt. De glömmer bort att de själva blir gamla om de får leva, och troligen kommer de då att uppskatta att få leva.

Citerar Lasse Sandlin - sportjournalisten som dog i år 76 år gammal.
"Ingen är så gammal att han inte hoppas få leva ett år till"

Så känner vi det också, vi vill gärna hänga med lite till.
Längtar till sommaren, sitta ute under en blå himmel, titta på fåglar som badar och skvätter runt sig, njuta av pelargonier som nu står i källaren och väntar på vår och få slå ut sina blommor för oss.
Förra sommaren försvann, hela sommaren gick bort för takrenoveringen. 

Corona viruset har ställt till, rört om i hela världen.

Det är så illa att vi äldre i en lottdragning får nitlotten.
Så kan riktlinjerna bli. Vi följer med vad som sägs av expertis.

Läser var J von Schreeb sagt, när jag berättar det för min dotter, säger hon bara, ""läs inte sånt skit" bottnar troligen i att hon är rädd att vi ska lyfta utan vill att vi ska finnas till ett tag, det är ju så när man tycker om någon.

Ängel  - Jan Romare

Varför läste jag om just det här, finns mycket att gallra bland när man läser om corona, var för att hans far Tor von Schreb är en gammal bekant för mig, i många, många år hade jag ofta kontakt med honom, han var kirurg på Ersta sjukhus, efter många år av smärta i min axel så blev jag opererad av honom och ett team, nu görs ju titthålsoperationer, då var det mer tufft, sen hade jag efter det mycket kontakt med honom, han var en av de läkare jag mött på min väg som jag högaktar. 

Hans son tycker att vi ska ställa oss en fråga om vi blir allvarligt sjuka, att tänka på ett annat sätt, är ju att välja döden efter vad jag tolkar det.

Då väljer vi att stänga in oss, och försöka klara oss så gott vi kan.

Vår dotter som bor ca 45 mil från oss, ringer och skriver mail varje dag. Hon ordnar för oss fast hon är så långt från oss.

För en tid sen gick en lampa i taket sönder, en sån sak som tidigare var en bagatell blev stor, skulle vi ställa oss på en stege, blev frågan vi ställde oss. 
Svar- Nej, när man är äldre ska man inte stå på stege. Fallolyckorna är många och kan ställa till invaliditet.
Vår dotter ordnade att Bjarne kom hem till oss och bytte lampa han visade oss också hur fönstret i badrummet funkade (efter takrenoveringen)
Tänker på att alla är unga nu för tiden, han var i 40-års åldern.
Samma som läkaren från vårdcentralen som ringer hem ibland, han är så ung så han kan vara någon äldres barnbarn, nästan barnbarnsbarn.  Hej det är Oskar säger han när han ringer.
När det ringer nu på telefon måste man skärpa sig och tänka till, det är så mycket lurendrejerier.
Gösta han har svårt att lära sig han tänker alltid gott om människor som hälsar vänligt och verkar trevliga.
Jag är mer misstänksam.

Vi har haft bil under många år, men Gösta fick en smärta som kan hugga till och då visste han att nu var det slut, för tänk om det kom en smärta som gjorde att han inte kunde vrida på huvudet, vad kunde då hända. Alltså måste bilen bort.
Dessa beslut som måste tas, är tuffa. 
Vi trodde att när vi gjorde oss av med kolonin, skulle vi bli rådlösa, tappa en röd tråd som betydde mycket.
Men... allt går. När orken försvinner så känner man att det är dags.

Så går en dag i taget. Allt är förgängligt. 

Vi handlar ofta mat online, sen har vi åkt med lilla närtrafikbussen till närmaste ställe för att handla mat som måste kompletteras.

Det har fungerat, men nu är det annorlunda, vissa varor tar slut. Har lite svårt att beräkna, kyl och frys har liten volym och kan inte svälja allt vi behöver.

16 mars - Lotta en vän och granne handlade mjölk, ost, bröd som det var tomt på.

16 mars - kom varor hem från Mathem, de har tänkt på sina chaufförer och varorna ställs utanför, vilket är bra för oss också.

Vi fick bl a 4-pack toapapper.
Hur kan så många människor vara så ego att de bara tänker på sig själva när det hamstrar.

18 mars - fick vi hem varor från apoteket, det fungerar bra.

Vi har snälla medmänniskor omkring oss. Det märks nu.

19 mars -  Lotta handlade hem mjölk, margarin o matbröd.

19 mars - Just nu har jag skrivit en lista om några saker till Stina hon  bor ca 19 km från oss, men har ett ärende åt vårt håll i morgon, handlar gärna om ni behöver något och ställer utan för, skrev hon.

20 mars - Nu har Stina varit här, 3 kassar utanför det är helt otroligt.

Vi har fått av Stina en liten flaska handsprit. 

 Hur kan människor vara så fräcka att de stjäl handsprit på sjukhus? 

G-a tar till kraftord "Hur fan är de skapta?"

Hur många gånger undrar man inte det över vissa medmänniskor man läser om i nyhetstidningar, hur fan är de skapta?

20 mars - I morse låg det en lapp i vår brevlåda,  grannar Maja o Thomas erbjuder sig att köpa hem om vi står utan något.

Häromdagen en annan granne, som vi alltid tyckt var trevlig, erbjöd sig också. 
Vi har tur. 

Så många människor som lägger ner alla sin energi på att lura andra, och de gamla, de svaga ger de sig på, de är så oerhört fegt och ynkligt. Tur att de snälla väger upp vågen.

Jag har haft tur.
När jag ramlade på Lidl så strömmade folk till för att hjälpa.
Jag skrev sedan om det, mest för att jag ville veta om hissen fungerade.

 

människor fanns runt mig, de lyfte upp rollatorn, de plockade ihop min mat. En yngre man tog mig bakifrån och lyfte mig rakt upp. Ingen stal något, alla bara var medmänniskor av bästa sort. Fick känna av värme och omtanke.

 Gösta har nästan puzzlet på 1000 bitar klart

21 mars - en lördag

Solen skiner och våra fönsterrutor skvallrar om att det var ett tag sen som jag hade fönstertvätt.

Nu har jag tagit bort meddelande jag satt på vår ytterdörr.

Dottern ringde hörde om mitt meddelande, hon sa då  berättar du ju för dem som inte har respekt för andra att det är fritt fram att gå in till er, vi äldre har ju blivit lätt byte.

Ärligt så tänkte jag inte så.

Men nu är det borttaget, om vår karantän.

22 mars - solen framme, svårt med vädring, att öppna altan dörren, gula katten slinker in snabbt och tar sig till en bra liggplats. 

Tänkte sno ihop en sockerkaka, men upptäckte att strösockret är slut.

Struntsak det hela.

Gösta tagit promenad till brevlådan.

Lapp i lådan Socialdemokratiska föreningen i vårt område har tagit initiativ till hjälp. 

Bra för mig som är uppväxt med Socialdemokratin, att jag får ha kvar tron på dem.