möbeltossor- möbeltassar

möbeltassar - möbeltossor
vår pall har fått tossor,idén kom efter att jag sett liknande på nätet.
Vi har tidigare klippt till självhäftande  möbeltassar och de har inte suttit kvar som vi önskat.
Jag virkade en platta, plockade upp maskor runt om den, och stickade resårstickning.
Nu sitter de på och det är lätt att dra pallen åt sidan när man ska sopa/dammsuga.
Tycker faktiskt att det är rätt trevligt med möbeltossar.

 

Är på banan igen...

Längta efter att sticka... Längta efter ett begär...
Har nästan alltid haft en stickning på gång (69 års tid) Det är en lång tid.
Det började när jag var i tolv års åldern när jag fick klart mitt första stickade plagg.
Så förra året var det stopp, smärta när jag stickade, nacken och högra sidan av huvudet.
Så började en axel krångla. Jag måste inse fakta, vilja är en sak, kunna en annan. Tiden gick och jag försökte igen.Tog jag fram garn och stickor. Fick för mig att gör jag bara smått  ska det gå bra.
Sockor i mindre storlekar, inte gjorde jag dem på en "kafferast" precis, utan vila med jämna mellanrum. Så skönt att sticka igen.

 

En dotter som alltid vill ha sockor, tänkte jag jag sätter i gång och stickor ett par som hon kan ha på vintern när hon tycker att vintern tränger in i huset.

Vridna sockor utan häl, var min tanke. Restgarner och så började skaftet ta form, kände att jag lagt av lite, var inte nöjd, men har man börjat så gäller det att stå på. Jag ändrade "färden under resans  gång" jag gjorde en häl och nu har jag ett par sockor att ge henne till kommande vinter.

Lite har jag lagt av känner jag, kanske är det att mitt huvud inte är lika klart som tidigare, så det blev inga direkt fina sockor, men att med garn och stickor få ihop det igen, är så härligt.

Att kunna sticka igen är så härligt för mig att jag nu börjar planera något större än ett par sockor.

Att vara på banan igen...   Knack, knack ta i trä...

Flodhäst nr 3

Nu är nog min "flodhästperiod" över.

Riktigt roliga att göra.

Min tredje är klar, blev lite mindre när jag använde tunnare bomullsgarn.

4 - 5 - 6 - 7 - 8 kantiga 44 afrikanska blommor = flodhäst

Min nummer 2 är klar

Nu blev det en till. 

De här Flodhästarna är roliga att göra. Nummer 2 ser annorlunda ut en min första, rundare överallt, ser nästan ut som om den har tandvärk. Bomullsgarn i olika tjocklekar bidrog säkert. 

Lite kul är det när man ser drm bakifrån då är det inte lätt att gissa på flodhäst.

Trevligt att lägga ihop 1 +1 +1 +1 +1 osv och få ihop ett mjukdjur.

Jag har plockat på mig...

Inför stambyte så ska källaren tittas igenom, det som kan kastas ska bort. Kartongers innehåll kollas. 

Under åren har jag plockat på mig, saker som jag sparat. 

 En duk kom fram hade glömt att jag gjort den. 

Bomullsväv, en färdig spets så blev det en duk, 

den låg på kaffebordet och när någon drack kaffe hos mig så fick de skriva sitt namn, jag broderade det, tvättade, strök duken och så på med den igen.

 Det var på slutet på femtiotalet. Jag var ung och tyckte idén var kul.  När jag ser namnen nu, så ser jag framför mig de som stått mig nära. Jag minns, känner saknad, många är döda nu. Andra tappade jag bort på vägen. Duken användes bara en kort tid, så "tappade jag väl bort" den också på vägen, fick andra idéer.

Leksak - Symaskin

Jag har samlat på mig saker, mycket har med slöjd att skaffa.
Barnens små vävstolar finns kvar. Det lilla strykjärnet, som våra flickor strök sina dockkläder med.
Så har jag en symaskin, den har stått som en prydnad i min sy hörna.

Du kan inget ta med dig när du går....
Så sant det är, man kan inte ens ta med sig till annat boende när man blir äldre, man måste välja.

Så nu säljer jag den, vem vet kanske någon sykunnig kan överta den med samma känsla för den som jag haft.

Leksaker nu och tidigare går inte att jämföra. Men visst är det något speciellt med den här lilla symaskinen med bara övertråd, som kan frambringa stygn?

Tankarna går också till den här visan från 1900 talets början, som slutade sorgligt för Josefin och hennes symaskin

Det var en gång en flicka som hette Josefin
Josefin-fin-fin Jose-Jose-Josefin.
Den enda skatt hon ägde var en symaskin
symaskin-skin-skin syma-ma-ma-ma-maskin.

Här trampar man inte här vevar man fram stygnen.

Det blev en Flodhäst...

Nu ligger jag lågt med handarbeten, smärtfyllda dagar gör att jag inte har samma energi och ork.
Så hittade jag en flodhäst på nätet och blev lite småkär i den, köpte mönstret till den, min engelska är så dålig, men bilderna visade mig vägen. Och nu är den klar.

Man börjar bak och jobbar sig fram, och den här Flodhästen var rolig att göra, och en "afrikansk blomma" i taget var inte jobbigt för axlar och nacke, utan lätt att göra.