Damma och plocka finns ingen intresse för hos mig.
Kanske ska vi lägga ut det på nätet och få några kronor för det.
Hur som helst är det på gång.
Att ta bort saker från sitt hem, är ett måste när man blir äldre.
En moster till mig som är död för många år tillbaka, hade vackra trasmattor, och mycket kopparkittlar och kastruller.
Vi bodde långt ifrån varandra, och när jag kom till henne så märkte jag förändringen, allt var borta.
Hon förklarade att hon orkade inte putsa och hålla efter, mattorna var lätta att snubbla på. Idag förstår jag henne fullt ut.
Vi har avyttrat en stor kittel och det känns bara bra, den var tung och fodrade mycket "putsgnidande".
Nu är det dockskåpet, med mina vävda mattor och mitt virkade sängöverkast i rutor, kuddarna, tavlorna, kläderna på klädhängaren, alla de småsaker jag gjort, de är det som känns svårast för mig att ta bort.
Som Gösta säger, vi kan inte ta med allt till äldreboendet, om vi ska se framåt för oss.
Visst är åldern sorglig, inte mycket att se framåt till.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar